Gokai – Reikis fem principer

Bara för idag

• ska jag släppa all min ilska
• ska jag släppa all min oro
• ska jag känna tacksamhet
• ska jag utföra mitt arbete hederligt och ansvarsfullt
• ska jag vara vänlig mot alla jag möter

Reiki är ingen religion, men kan däremot användas som ett verktyg för personlig och andlig utveckling, vare sig man är troende (oavsett religion) eller icke troende. Utöver att ge sig själv Reiki finns det också meditationer och övningar som man kan väva in i sitt dagliga liv.

Reikins grundare, Mikao Usui, formulerade fem grundprinciper – Gokai – som vägledning för personlig och andlig utveckling. Första gången man läser eller hör dem kan de framstå som alltför allmängiltiga eller vardagliga, men tittar man närmare på dem finner man att de i sin enkelhet rymmer stor visdom utan att bli specifika på ett sådant sätt att de motsäger några trosuppfattningar, andliga eller vetenskapliga. Många Reikiutövare upprepar Gokai som en daglig meditation.

De fem korta meningarna kan först förefalla banala, men de utgör, var och en, stor livsvisdom destillerad till några få ord, och där värdet och förståelsen ligger i hur man tolkar dem.

Gokai översätts och tolkas väldigt olika. Jämför man flera böcker och webbsidor är det sällan man finner samma formulering och tolkning på två ställen, och även Reikiprincipernas inbördes ordning skiljer sig åt.

Reikis fem grundprinciper

Bara för idag

• ska jag släppa all min ilska
• ska jag släppa all min oro
• ska jag känna tacksamhet
• ska jag utföra mitt arbete hederligt och ansvarsfullt
• ska jag vara vänlig mot alla jag möter

”Bara för idag” syftar dels till att man bör leva här och nu, och inte i framtiden, och dels till att föresatsen att till exempel aldrig mer bli arg naturligtvis är ouppnåelig. Om jag begränsar mig till att eftersträva detta bara idag, men upprepar det varje dag, blir det ett mer rimligt mål, och jag kan successivt bearbeta min ilska.

Att släppa min ilska understryker också att det inte ligger något fel i att bli arg – det är mänskligt och ibland även nödvändigt. Däremot är det sällan konstruktivt att hålla fast i sin ilska under längre tid. ”Att hålla fast vid ilska är som att hålla fast vid glödande kol i avsikt att slänga dem på någon annan – det är du som blir bränd.” (Buddha) Ilska grumlar ofta omdömet och närvaron i nuet, vilket ofta leder till onödiga misstag.

Att släppa min oro syftar bland annat till att det är viktigt att leva i nuet, inte i det förflutna eller i framtiden. Naturligtvis är det bra att lära sig av sina erfarenheter (det förflutna) och att ha lite framförhållning (framtiden), men att oroa sig för framtiden gör ingen nytta, det tar bara energi.
Oro skapar också osäkerhet och brist på kontroll, vilket ger grogrund till ilska; när vi inte behärskar en situation går vi lätt i försvarsställning och reagerar med ilska mot personer och situationer som inte förtjänar det.

Att känna tacksamhet är lätt att förknippa med pålaga utifrån (”du borde vara tacksam…”), och att man därmed upplever sig stå i skuld till den man ”bör” känna tacksamhet gentemot. Verklig tacksamhet handlar dock om något helt annat; en inneboende och upplyftande lyckokänsla över allt som kommer till oss i livet, tillsammans med en känsla av sann ödmjukhet, att inte ta allt för givet.

Att utföra mitt arbete hederligt och ansvarsfullt innebär bland annat att man alltid gör sitt bästa, och inte försöker smita undan med minsta möjliga arbetsinsats, och att man alltid tar sitt ansvar fullt ut. Reiki kommer ju från Japan, där hederlighet och ansvarsfullhet är viktiga dygder.

Att vara vänlig mot alla jag möter är inte alltid lätt, men i längden leder det till färre konflikter och ett bättre klimat för positiv utveckling. Detta betyder inte att jag måste ge efter för allas önskemål; jag kan absolut vara bestämd och stå upp för mig själv, men med en vänlig attityd.